Barnombudsmannens svar angående Borrby försöket

Mitt mail:

”Jag är representant för föräldraföreningen i Hammenhög. Jag har två, just nu, korta frågar:

Hoppas att du forstår mitt dansk/svenska

Rektor för Skolenhet syd i Simrishamns kommun planerar at genomföra ett försök, där 5-6′orna från Hammenhög skola ska bussas till en skola i närheten (kanske 10 minuters bilfärd). Detta ska ske tirsdag (hela dagen) och torsdag (halv dag). Detta för att få större barngrupper. Jag ska inte gå i detaljer nu, men frågan är; Hur ställer barn sig till att byta undervisningsplats varannan dag? Om jag tar utgångspunkt i mig själv, så tycker jag att det låter stressigt. Men jag skulle vilja ha ett ”neutralt” syn på saken

Det har etablerats en dialoggrupp, där föräldrar, lärare og rektor diskuterar utformningen av försöket. Fråga nummer två ; Bör inte barnen involveras i denna diskussion på någon sätt?

Tacksam för ”dit” svar

/Jacob Ravn
Hammenhög föräldraförening.”

Barnombudsmannens svar:

Hej Jacob!

Tack för ditt e-postbrev med information angående förändring inom Skolenhet syd i Simrishamns kommun. Vi får relativt många brev som utrycker en oro och upprördhet över beslut kring förändringar inom skola och förskola.

Ett mycket viktigt dokument som Sverige har förbundit sig att följa är FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Barnkonventionens artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet, artikel 12 i barnkonventionen säger att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få sina åsikter beaktade.

För att leva upp till dessa artiklar i praktiken anser vi att man bör göra så kallade barnkonsekvensanalyser innan beslut tas i frågor som berör barn och unga. En sådan analys inbegriper bland annat en prövning av vad som kan vara barnets bästa. Som en del av en sådan analys bör, förutom barns och ungas, även åsikter från andra personer i barnets/barnens närhet till exempel föräldrar och skolpersonal tas i beaktande.

Det finns idag inga lagar som säger att kommuner är tvingade att göra denna typ av konsekvensanalyser. Riksdagen fattade dock ett beslut 1999 om en nationell strategi (prop. 1997/98:183), i denna strategi säger man bl.a. att ”kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning”. Mer information om strategin och regeringens barnpolitik finns på regeringens webbplats, www.regeringen.se.

Barnombudsmannens uppdrag är att ta till vara barns och ungdomars rättigheter och intressen i samhället. Vi bevakar särskilt att lagar och andra regler stämmer överens med Sveriges åtagande enligt barnkonventionen. Där vi ser brister påtalar vi dessa för den det berör. Vill du gå vidare med ärendet så kan du i första hand vända dig till ansvarig nämnd i kommunen och därefter Skolinspektionen, www.skolinspektionen.se, som har tillsynsansvar över förskolan och skolan.

Vi utövar ingen tillsyn över andra myndigheters arbete och ingriper inte heller i enskilda ärenden. Däremot kan Barnombudsmannen utifrån enskilda ärenden lyfta fram viktiga principer som används i arbetet för att förstärka barns och ungas rättigheter. Den information ni har lämnat kompletterar vår kunskap på området och kan användas som underlag i vårt opinionsbildande arbete. Vi hoppas att det löser sig på bästa sätt för era barn. Tack för att du informerade oss.

Med vänliga hälsningar

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Samarbete mellan skola och företag

Ystad Allehanda har i en artikel beskrivit ett försök med ett utökat samarbete med företag i kommunen. Läs artikeln här:

Gränslösa klassrum

Barnen ska vara med

Citat från Läroplanen:

Rättigheter och skyldigheter
Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har,
vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och
deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål,
innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnads-
havares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som
underlag för den enskildes val i skolan.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om
grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i
demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i
samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervis-
ningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna
utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

…

2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara
delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala
utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet
och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens
utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka
för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§).

…

Citat slut.

Det är viktigt, att vi involverar barnen i diskussionen på något sätt. Ett alternativ kunne vara att vi diskuterar saken lokalt på skolorna – att föräldraföreningen i Hammenhög diskuterar med barnen i Hammenhög och likadant i Skillinge och Borrby. Ett annat sätt är att vi, till relevanta möten i dialoggruppen, inviterar elevrådsrepresentanterna från alla tre byar. Eventuelt båda och.

Lysande initativ

Vilka för- och nackdelar som kan identifieras som resultat av ett försök är direkt styrda av hur försöket är utformat. Detta är orsaken till att det är så viktigt att försöket är rätt utformat innan det förverkligas. Detta är allmänt accepterat och dokumenterat innom vanlig forskning.

När vi pratar om att börja bussa barnen varannan dag mellan byarna, så handlar det om stora förändringar i deras vardag – och stora förändringar i undervisningskonceptet och uppfattningen av vad det är att ”gå i skolan”. Detta kräver att vi gör allt vi kan för att ta ett så bra, välinformerat och välargumenterat beslut som möjligt, både av hänsyn till våra barn men även till barn i andra kommuner med samma utmaning.

För att kunna etablera en fullständig bild av vad det är för särskilda utmaningar vi har att göra med i Skolenhet Syd är det viktigt att vi tittar på den information som redan finns.

Vi behöver ta del av dokumentation från det förra försöket, av de bakomliggande idéerna för utformningen samt analysen och utvärderingen av försöket. Här ingår t.e.x resultatet av e-mailväxlingen mellan eleverna och Staffan samt dokumentation och analys av resultatet från enkätundersökningen.

Vi har än så länge inte fått ta del av skriftlig dokumentation av bakgrundsforskning eller argumentation för det nya försök som önskas genomföras nu. Vi har inte tagit del av någon form av beskrivning av problemställning, lösningsformulering, konsekvensanalys eller utvärderingsmetod och/eller kriterier för denna.

Vi behöver ta del av ovanstående material, samt bli presenterade för statistik som visar elevunderlaget för de tre skolorna just nu och för de närmsta 5-10 åren. Även den politiska agendan och dess beslutsdokumentation är viktig att få fram, då denna är den överordnade ramen, ekonomiskt och strategiskt, som vi ska förhålla oss till.

När detta ligger på bordet har vi en gemensam grund att stå på, och möjlighet att påbörja arbetet med att utforma en riktning för undervisningen i skolklass 5-6 och i Skolenhet syd.

Att överväga att sätta igång försöket utan att ha gjort detta förarbete anser vi som uttryck för onödigt hastverk. Som det har lagts fram så finns det inga akuta problem och därför inte heller behov av akuta lösningar. Därför ställer vi upp på att arbeta fram ett bra fundament för en långsiktig utveckling av undervisningen inom Skolenhet Syd, och på att skapa en långsiktig plan, som ger elever, föräldrar och personal ro och trygghet.

Dialoggruppen är ett lysande initiativ med stor potential. Men om vi ska lyckas måste vi våga möta varandra öppet och vara redo att lyssna och pröva nya tankar. Om vi vill att skolorna ska leva måste vi dra nya elever och föräldrar till regionen. Det kan vi göra genom att visa på en skola som vågar gå i dialog och hitta nya vägar.

Vi ser fram emot att ta del av ovanstående material och – framför allt – ett spännande gemensamt arbete den närmaste tiden!

Jacob Ravn och Camilla Backman
Föräldrarepresentanter Dialoggruppen
Hammenhögs Föräldraförening

Mails efter första möte

Från Staffan André, Rektor skolenhet Syd:

Vänligen kolla så det stämmer.
Anteckningarna är inte offentliga förrän vi är överrens!

Tyck nåt om tidsförslagen!
___________________________________________________
Svar från Camilla och Jacob, Hammenhög Föräldraförening:

Angående MÖTESANTECKNINGAR, DIALOGGRUPP ANGÅENDE SKOLENHET SYDS ELEVER I SKOLÅR 5-6, Möte 2008-11-12 i Borrby

Vi är inte eniga med anteckningarna från Dialoggruppens möte den 12 november 2008.

Mötet tog inte slutgiltigt beslut att påbörja försöket med 5-6:ornas arbete i Borrby 1 ½ dag/vecka under vårterminen 09. Detta slutliga beslut tas däremot vid dialoggruppens möte i december 08, då kriterier för framgång i försöket först beslutas och dess konsekvenser tydligt formuleras.

2008-11-14
Camilla Backman och Jacob Ravn
Dialoggruppens Föräldrarepresentanter
Hammenhögs Föräldrarförening
___________________________________________________
Svar från Skillinge:

Hej!
Jag framförde det samma till Staffan igår!
Jag uppfattade det precis likadant som ni, Camilla och Jacob.

Jeanette Ovesson, Skillinge Föräldraförening

——————————————————————————
Svar från Borrby föräldraförening:

Hej!
Har suttit och reflekterat kring det som framkom på mötet i onsdags. Jag upplever att vi diskuterar två helt olika saker, som i och för sig hänger ihop.

För mig är de två olika frågorna:
* Hur kan BSH (jag lånar förkortningen som är officiell i fotbollssamverkan) samverka i undervisningen för 5-6:orna?
Hur fungerar undervisningen idag? Vilka former kan vara aktuella? Syfte? Mål?
Detta är frågor som jag ser är relevanta för oss att diskutera i nuläget.
* Hur ska byskolorna vara utformade i framtiden?
Detta är en politisk fråga som jag inte kan se ingår i vårt ”uppdrag”. Frågan är inte relevant ”här och nu”.
Min uppfattning, baserad på tidigare erfarenheter, är att oavsett vilket resultat eller i vilken form samverkan kommer att ske mellan BSH eller inte, så beslutar inte politikerna enbart utifrån de erfarenheterna. Att tro att detta ”försöket/ projektet” skulle vara utslagsgivande för den framtida skolpolitiken i Simrishamns kommun, anser jag vara både okunnigt och naivt. Det vi kan få ut av ”samverkansprojektet” är däremot argument med eventuella för- och nackdelar, som i sin tur kan vara en hjälp för politikerna inför deras beslutsfattande.

Min uppfattning är att frågan vi ska diskutera ska ha fokus på undervisningen för nuvarande elever. Att sia om framtiden och formulera eventuellt kommande problem är inget jag kan se som gagnar våra nuvarande 5-6:or och de närmast kommande.

En annan sak jag funderat på är om vår grupps sammansättning. Förstod jag det rätt – Jacob och Camilla – att ni har barn i betydligt yngre ålder än vad frågan handlar om, d v s barn i år 5-6? I så fall föreslår jag att ni även får med någon föräldrarepresentant med barn i aktuell åldersgrupp. Min erfarenhet är att barns behov är olika dels på individ plan och dels utifrån åldern. Jag kan inte begära att ni ska ha den insikten utifrån barn i 11-12 års ålder, som jag kan se skulle vara relevanta vid våra diskussioner.

Jag ser inget hinder i att prova på samlad undervisning för 5-6:orna 1.5 dag/ vecka genom att starta upp med introduktion för eleverna (huvudpersonerna i den här frågan som jag ser det) före jul och sedan fortsätta till våren.
Samtidigt med deras undervisning fortsätter vi i ”dialoggruppen” att träffas. Förutom förslag på olika samverkansformer, och möjlighet att prova på dessa, ska vi utarbeta och komma överens om en utvärderings ”modell” och hur den ska användas. I nuläget finns ingen ”vinnare eller förlorare” då vi alla kommer att påverkas på ett eller annat sätt.
I förslaget som det ser ut just nu är Borrby Skola föreslagen som fysisk plats för den gemensamma undervisningen, men jag anser att det kan inte vara kriteriet för bedömning av för- respektive nackdelar utifrån det pedagogiska perspektivet, och alltså utgör platsen inget hinder för att komma igång med samverkan. Den pedagogiska kvalitén sitter inte i väggarna på någon av våra tre skolar. Kvalitet handlar för mig om bemötande, engagemang, förhållningssätt och den konkreta undervisningen.

Marie-Charlotte Nilsson
Föräldraföreningen
Borrby Skola
________________________________________________
Mail efter det från Marie-Charlotte igen:

Hej!
Jag uppfattade att det vi i ”Dialoggruppen” behöver diskutera vidare kring samverkan gällande 5-6:orna skulle ske parallellt med elevernas möjlighet att prova på denna undervisningsform. Vidare har jag svårt att se att ett sådant viktigt arbete som att arbeta fram ”kriterier för framgång i försöket” och att ”dess konsekvenser tydligt formuleras” kan bli färdigt vid ett enda mötestillfälle. Av personlig erfarenhet i flera andra sammanhang har jag lärt mig att det krävs tid för reflektion efter att själva materialet arbetats fram, innan beslut om slutgiltigt utformande fattas. Jag ställer inte upp på att arbeta fram något ”hastverk”.
Jag uppfattade att eleverna introduceras till samverkans undervisningen nu i december och att efter jullovet har 5-6:orna gemensam undervisning 1.5 dag/ vecka.

Hälsningar
Marie-Charlotte
_________________________________________________
Mail från mig som svar:

Marie-Charlotte har mycket riktigt rätt när hon säger att det är två olika saker vi diskuterar här. De är olika men hänger ihop likt två sidor av ett mynt och är därmed oskiljaktiga. Vi kan inte diskutera en sak utan att ta hänsyn till hur det påverkar den andra.

För oss är det hela mycket enkelt. Rektor Staffan Andrée vill slå ihop Skolenhet Syds alla 5:or och 6:or i en skola, i nuläget Borrbys, och reducera skolorna i Hammenhög och Skillinge från att innehålla F-6 till att enbart ha F-4. Försöket med att börja bussa 5/6-eleverna till Borrby 1 ½ dag i veckan är första steget på vägen. Det är ett uttalat mål att det ska bli 5 dagar i veckan, dvs, att Skolenhet Syds årskurser 5 och 6 samlas i Borrby. Detta menar rektorn är att samverka. Eftersom målet är så klart uttalat har det inte funnits utrymme för att fundera över precis det du tar upp i punkt nr 1, Marie-Charlotte, nämligen:

”* Hur kan BSH (jag lånar förkortningen som är officiell i fotbollssamverkan) samverka i undervisningen för 5-6:orna? Hur fungerar undervisningen idag? Vilka former kan vara aktuella? Syfte? Mål?”

För oss handlar Dialoggruppen precis om detta. Rektorn har öppnat upp för en dialog med representanter från föräldraföreningarna eftersom motståndet mot att reducera två byskolor har varit, och är fortfarande, massivt. Eftersom det är ett uttalat önskemål från våra skolpolitiker att skolorna inom respektive skolenhet, nord och syd, skall samverka är frågan också givetvis politisk. Det ena är omöjligt att skilja från det andra. Hur ska då denna samverkan se ut? Det är denna kärnfråga vi önskar diskutera i Dialoggruppen och inget annat. Vi kan beklaga att Dialoggruppen inte har kommit igång med detta viktiga arbete i ett tidigare skede, även om vi förstår varför, nämligen att själva målet att förändra byskolorna uteslutit utrymme för en öppen dialog kring samverkan mellan byskolorna på lika nivå.

Vi ställer oss mycket undrande till detta mål som utstakats av rektor Staffan Andrée, dvs att samla 5/6 på ett ställe och ta bort 5/6 på ett annat. Detta mål är inget som ligger långt i framtiden utan handlar väldigt mycket om här och nu. Går vi med på att bussa eleverna nu sitter vi inom mycket snar framtid med en F-4 skola i Hammenhög och även i Skillinge. Just här funderar jag över din åsikt Marie-Charlotte att vi eventuellt skulle vara okunniga och naiva när det gäller detta försök och den framtida skolpolitiken i Simrishamns kommun och skolpolitikernas beslutsfattande. Jag vet inte, jag hoppas jag kan lita på mina skolpolitiker. I Barn- och utbildningsnämndens sammanträdesprotokoll 2007-04-04 finns ett beslut (§34) som säger att: ”…byskolorna bevaras och utvecklas som en viktig profil för kommunen och bedriver skolverksamhet till och med årskurs sex.” Samma protokoll, samma paragraf, beslutar också: ”Att i övrigt bifalla skollokalutredningens förslag ”skollokalbeståndet i Simrishamns kommun” daterad 2007-02-26.” I denna skollokalutredning, som Göran Nydahl gjort på uppdrag av skolpolitikerna, står det: ”Riktlinjerna i detta uppdrag är att alla byskolor skall behållas och innehålla elever upp till år 6 alternativt till år 7.” Vidare kan man läsa under strategiska överväganden under punkt nr.2: ”Verksamheternas placering i kommunen bör vara spridd så att den understödjer alla kommundelars utveckling och uppmuntrar unga familjer att flytta till Simrishamns kommun”. Det står mycket annat intressant och jag rekommenderar en genomläsning. Klart är att skolpolitikerna under denna mandatperiod gett besked om att byskolorna skall finnas kvar och ha verksamhet upp till åk 6. Däremot återfinns följande mening i beslutet (§34) och som jag nämnt ovan: ”Samordning och samverkan mellan skolorna inom respektive rektorsområde ska ske.” Hur denna samverkan ska se ut står det inget om utan är upp till varje rektor. Rektorn för vår skolenhet har därför beslutat att bussning av elever skall ske till Borrby skola samt att byskolorna i Hammenhög och Borrby skall skäras ner till F-4. Vi menar att det är helt fel utgångspunkt när man planerar skolornas samverkan. Det finns givetvis andra sätt att samverka och som dessutom följer skolpolitikernas beslut.

Så till mig och Jacob. Huruvida vi är kapabla eller har insikt nog att representera majoriteten av Hammenhögs föräldrar i den här frågan har ingenting att göra med det faktum att våra barn är 7 år gamla för tillfället. Jag och Jacob har blivit utsedda av Hammenhögs föräldraförening att vara dess representanter i Dialoggruppen. Har du Marie-Charlotte åsikter eller önskemål om fler representanter från Hammenhög kan du kontakta vår ordförande Jan Neuhauser.

Marie-Charlotte, du skriver också mycket riktigt att kriterier för utvärdering av försöket m.m. inte går att fastställa under enbart ett möte. Det har du absolut rätt i. Inte heller vill du bidra till ett hastverk här. Jag är helt enig med dig. Jag förstår inte heller vad som gör att det är så bråttom med att genomföra det här försöket just nu till varje pris, med tanke på att så mycket grundarbete kvarstår. I mina ögon framstår det som oansvarigt att laborera med dessa barn på det sätt som föreslås under nästa termin.

Jag önskar inte starta något åsiktskrig. Jag önskar en bred faktabaserad dialog där de förutsättningar vi har för att samverka läggs fram för alla att se och förstå. Jag hoppas vi kan lösa skolpolitikernas önskan om samverkan och samordning på bästa sätt, ett sätt där vinsten är större än summan av delarna. ”Den pedagogiska kvalitén sitter inte i väggarna på någon av våra tre skolor” skriver du Marie-Charlotte, jag tycker det låter som en utmärkt startpunkt för vår samverkan.

Vänligen
Camilla Backman
Föräldrarepresentant Dialoggruppen
Hammenhögs Föräldraförening

Barnantalet i Hammenhög, Borrby och Skillinge

Lite uppdaterad information om barnantalet i Hammenhög enligt Dexter (Barnomsorgen).

Antal barn registrerade i Dexter uppdelat efter födelseår

Barn registrerade i Dexter efter födelseår

Källa: DEXTER via Jan Neuhauser

Välkommen

Detta är en blogg, där vi kan samla kommentarer, tankar og dokumenter i relation till vårat arbete med att utvekla skolverksamheten i Borrby, Hammenhög och Skillinge. Redaktör är Jacob Ravn från Hammenhög föräldrarförening.